every end is a new beginning

Nu ska vi se här... vart börjar  vi.
Jag kan börja med att skriva att jag har haft det lite tufft senaste tiden. Ska inte gå in närmare på det men det har såklart påverkat mig mycket. Därav en viss frånvaro här.
Jag har även tänkt och funderat en hel del kring fotandet. 
Jag har tänkt på vad det ger mig och vad det tar. 
Det jag kom fram till var iaf att jag verkligen vill fortsätta fota men att jag måste göra några förändringar för att fotandet ska kunna ge mig det jag behöver. Vilket är glädje, avslappning och fylla mig med positiv energi.
Jag ville verkligen utöka fotandet då jag fått en del förfrågningar ang fotojobb. Men tyvär så finns inte den platsen och utrymmet som det kräver i mitt liv nu. Min egna energi räcker inte till och då förvandlas det snabbt till stress och något som istället för att kännas bra bara känns tungt. Tyvär.
Ett tag kännde jag bara att jag lägger ner allt med fotande och bloggande, bara säljer iväg alla kameraprylar och slutar helt. Men...
Jag är så tacksam för all positiv feedback jag får. Det gör mig jätte glad. Därför vill jag fortsätta dela med mig av mina bilder till er därute. Det jag måste tänka om är att fota för mig själv och det jag känner för. Inte göra det till något jag måste prestera inom och sätta sådan press på mig själv.
Det som händer nu är att jag kommer minska på en del. Det blir som jag skrivit tidigare kanske inte lika mycket inlägg eller så mycket text till inläggen. Facebook sidan kommer jag att ta bort. Har tryckt på radera knappen så inom 2 veckor så finns den inte mer. Det tar mer av mig än vad det ger. Tid och kraft som jag önskar jag hade men som inte finns just nu. Jag tänkte plocka bort min lokala blogg på vk också men då har jag mött så många trevliga människor på promenaderna här som kommer fram och säger så snälla saker att jag kommer behålla den iaf. 
Det ni kanske kommer märka av på bloggarna är nog att det jag publicerar kommer vara lite mer av min vardag. 
Det kommer antagligen bli mer av hundarna, naturen och barn. Jag vill hitta tillbaka till det fotandet gav mig förut och komma bort från pressen som jag kännt ett tag nu.
Så det är vad som händer just nu. 
Kanske förändras det lite i framtiden, vi får se...
 
Till detta tänkte jag att jag bjuder på foton av nya "kroppssmycket" Denna tatuering betyder så mycket och är fylld med massor av tankar.
Inte helt lätt att fota ryggen även om man har stativ och självutlösare. Man ser som så dåligt :P
 
 
 


Hej Camilla. Jag har befunnit mig i precis samma "dilemma" som du vad gäller mitt fotograferande. Vissa perioder tittar jag inte ens åt kameran; andra gånger hänger den över axeln nästan hela tiden. Jag har besämt mig för att enbart fota det jag brinner för, nämligen hundar. Jag började med modellfotografering men brinner inte för det. Tänkte även avregistrera mitt "företag" och kommer nog göra så. Det blev inte riktigt som jag föreställde mig. Jag känner större press att leverera då min hobby helt plötsligt blev ett "jobb". Tycker även att kvaliteten på mina bilder blivit sämre men så är det väl när man inte lägre brinner för fotograferingen. Det var en lite udda grej som bidrog till att jag fick tillbaka suget att fota nämligen mobilfotografering. Det känns mer "kravlöst" och med vetskapen att det är en mobilbild bidrar till att folk inte betraktar bilderna lika kritiskt. Helt plötsligt kom suget tillbaka men vi får väl se hur länge det håller i sig. Det som är bra är att agilitysäsongen börjat. Det är min största passion - att fota actionbilder på hundar - helst agility.

Ops, blev ett långt inlägg. Kram på dig sweety.

Svar: Hej! Och tack för det långa inlägget! Är bara jätte tacksam för responsen! :)
Camilla Lindgren

2014-04-30 // 07:56:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback